2015-11-11

I dag har jag åkt buss till jobbet då Johnny ska byta däck på min bil.
Å det är faktiskt rätt skönt att knata de 600 meterna ut till hållplatsen. Jag har ju inte haft några som helst problem att pendla förut men nu tycker jag ju att det är pest att köra bil bara till Hacksta. Det är så mycket som inte fungerar som det gjorde förut för mig.  Väl i Bussen sätter jag mig på en ensamplats för att inte riskera att få någon bredvid mig. Och på turen ut till Hacksta från Centralen är det ju många av mina kollegor som åker och jag känner att jag orkar inte prata. Så som sagt ensamplats och full fokus på telefonen gör att man får vara i fred . Japp en flykt det är vad det är –  jag har ju så otroligt mycket mindre ork att vara bland folk – det har ingenting med vem det är att göra. Jag behöver vara mycket mera ensam för att inte ta in alla intryck som sker per automatik bland människor. Men sen när jag väl har orken och energin då är jag gärna  med folk och orkar ibland hur mycket som helst . Jag behöver också planera för det så att jag kontrollerar min energi. Det är detta många kallar för att jag har kontrollbehov och visst så kan det säkert se ut och även vara men det är mest för att jag ska ha koll på hur min energi ska fördelas. Energitappet är otroligt stort på min arbetsplats och mycket svajande känslor kors och tvärs som tröttar ut oss alla på olika sätt. För att jag ska orka måste jag få komma på avstånd från min gruppering t ex där energierna är så tydliga och oftast med negativ klang.