2012-02-08

Stora dagen D. Och med en foppatoffel och allt på foten men det får gå. Halv 7 ca tog jag mig bilburen mot Uppsala och Ackis avdelning 40. Först hade jag tid hos en dietist och hon minns mig väl vilket ju är rätt kul och man känner sig trygg. Hon kommer ihåg – eller säkert läst i journalen om missen med mig före op. Hon pratade mycket om det och hur viktigt det är att verkligen följa upp ordentligt. Jag har ju varit frustrerad länge för att min vikt stått still,, jag har gått ned 0,5 kg sedan oktober 2010. Det är inte mycket direkt,,,, men jag fick beröm support och bekräftelse så nu är det bara att köra mot steg 2. Jag har tappat så många BMI som man kan förväntas sig av Switchen,, en del går dock ner mer så klart medan andra går ner mindre,,,,, men jag är en riktig medelmåtta…… Mina värden är jättebra och jag fick mycket beröm och bekräftelse av proffs. Det hjälper en att orka vidare på steg 2. En remiss skickades också till Kirurgen så får vi se vad vi kommer överrens om. Doktor Daniel var mycket trygg och bra! Jag svävade nästan på moln när jag haltade iväg från Ackis. Jag hade blivit påmind om det jobb jag gjort och att jag och det jag gjort duger mer än väl……. Skönt att bli påmind om detta. Efter Uppsala-besöket åkte jag en snabbis hem till mamma där jag fick lunch innan jag åkte till min älskade farmor. Man är där alldeles för sällan. Men som jag brukar säga man blir så beklämd över det som händer med en när man blir gammal……. Man önskar man kunde sitta hos henne hela dagarna….. Usch vilket ensamt liv och ändå har hon ju ett gruppboende så hon har ju folk i sin närhet. På kvällen var det lite fix med Spotify,,,, Johnny är ju en hejjare på det här med datorvärlden – en annan är ju helt soppig,, han har nu ordnat så att jag kan lägga min lista på hans konto och i och med det kunna lyssna på mina favoriter i vår internet radio … YES!