2010-09-03

Frukost kl 08:00 på morgonen och dagen till ära gjorde Maria ägg till oss också så vi skulle stå oss ett tag. När vi betalat och givit dem rejält med dricks då det är ruskigt billigt att bo och bli servade på detta underbara hotell samt allt de bjuder på när man är i baren på kvällen. Så generösa. Lorenz blev nästan lite tårögd över dricksen vi gav. Det låter som vi gav mycket men det gjorde vi inte med våra mått mätt. Men för honom var det värdefullt. Vi sa Hejdå och lovade komma tillbaka nästa år och vi pratade lite smått om att det skulle vara kul att åka dit på vintern men det kostar så vi får se. Men det är nog helt Fantastiskt att vara där på Vintern. Vi startade nu vår resa genom södra Tyskland för vårt nästa stopp som var Bitburg ca 77 mil från neder. Jag fick ett sms från Svärfar där det stod Grattis Marie och jag hann tänka vadå för inann jag läste vidare och såg då att de skrev Grattis Marie på ett årsdagen av ditt nya liv efter operationen. Och jösses tänkte jag det är ett helt år sedan och det är ett år som mest varit till glädje men också ett år där jag varit utsatt för prövningar och har nu precis börjat på att lära känna mig själv igen. Och nu med facit i handen så känner jag att jag just under denna semester fått må så bra som jag borde göra och det är första gången på många år som jag mått så här bra. Flera av de som gjort samma operation eller liknande i alla fall tycker bara att allt är så fantastiskt men jag kan se många jobbiga stunder med anledning av detta men det är så klart helt fantastiskt att jag tappat så mycket i vikt och att min kropp börjar fungera som en kropp ska men det är många bitar jag tycker är jobbigt t ex att jag blir så vansinnigt mätt och det kommer fort och jag får knip och ont i stort sett efter varje måltid, det går över på en halvtimme ca men ändå så finns det där hela tiden. Jag äter fömdligen för fort fortfarande. Nåja man vänjer sig med det nya och som sagt jag ångrar ingenting men jag skulle ljuga om jag bara sa att det var en ren glädje utan smolk. Nåja…  Halv 5 var vi på Plats på Hotell Leander och vi blev överraskade när vi fick se rummet eller lägenheten kan vi nog mer kalla det för jösses vad utrymme. Ett allrum, Ett pentry ett stort sov rum och en stor toa med Duschdel i ena änden och toadel i andra. Kaklat och fint. Ja det var ett superfint boende och vi hade 2 tv-apparater och tillgång till Internet mot en avgift.  Johnny kunde därför förlänga tipset i sista stund tack vare detta. Vi gick ut på stan och kollade läget och tog en öl på en pub uppe vid rådhuset. Där satt ett gäng byfånar som förmodligen mer eller mindre bodde på denna pub och tanken slog oss att det är så här i de mindre städerna i Tyskland lite udda folk och mycket gemenskap. En av stamkvinnorna ville ta kort på oss med vår kamera och det fick hon så klart. Efter detta letade vi en restaurang och vi åt en sisådär måltid på ett litet hak där en slemmig italienare serverade oss. Men vi fick mat och dryck billigt i alla fall. Vi gick tillbaka till vårt hotell och gick in i vår hotellbar och tog varsin öl och pratade lite med hon som förestod hotellet och baren. Vi fick veta att det bor ca 12000 personer i denna stad och att det är en välkänd stad för just sitt öl. Vi hade inte sett Deichman och frågade om det fanns någon sådan i Bitburg och det gjorde det en bit bort utanför centrala Bitburg. Sen frågade vi om vi kunde äta på hotellet nästa kväll men det var redan fullbokat tyvärr. När vi druckit ur gick vi till vårt rum och kollade på Tyskland Belgien i Em-kvalmatchen. Tyskland vann. Sen somnade vi gott och var utmattade.